Ja lite variation här i livet är ju alltid roligt. Stress som vanligt har vi haft den här veckan som varit. Det är ju dumt att varva ner när man väl fått upp farten. Skjutsa dottern till ridning och golf, klämma in mer kalas, studentfirande, ja och så jobbet förstås. Sen får vi inte glömma hunden, trädgården, hemmet, tvätten osv osv...... Det var rätt så skönt när fredagen kom och istort sett allt var avklarat. Ja just det jag hade ju anmält Otto till hundutställning i Avesta på lördagen. Vet inte riktigt hur jag tänkte. Att jag var en übermänniska kanske. Kändes sisådär att tvätta och göra i ordning Otto och packa utställningsgrejerna och veta att klockan ringer 03.30, när det enda jag ville göra var att sova. Funderade starkt på att strunta i allt. Men har jag satt mej i eländet så är det bara att bita ihop och gilla läget. Vi drog iväg strax innan 05.00 Otto och jag och GPS:en. 07.50 anlände vi till Avesta och då hade vi hunnit rasta med. Det är så inspirerande att packa upp och försöka fluffa hunden i spöregn. Men men thats life.

Många kände sig kallade då det var svensk vinnar utställning. Domaren tog sig en rejäl titt på alla hundar och de fick en grundlig bedömning, speciellt i rörelse. Otto rörde sig kanonbra, men skötte sig i övrigt sisådär. Var allt annat än på humör. Men vad kan man bli. Han kom femma i championklass utan ett ck. Så det är som man säjer "upp som en sol, ner som en pannkaka."(jämfört med förra helgen).

Roligare blev det efter bedömningen då det visade sig att min mamma och pappa kom upp för att överaska mej (mamma fick sej också en överaskning då de trodde att de skulle få se bedömningen för mamma fått för sig att den började 10.00, trots att jag sagt ca tre gånger att den började 9.00) Vi åkte precis osm förra året till Elsa Anderssons konditori i Norberg. Himmelskt goda bakverk. Bara ett rekommendera ett besök om man har vägarna förbi.

Sen tog vi det lugnt på vägen hem och gjorde lite stopp på vägen bl a en inredningsoutlet butik i Kungsör. Det blev en trevlig utflykt trots dåligt utställningsresultat.

Som avslutning för vi bocka och lyfta på hatten till Christel ( Kennel Viva Swartz ) och hennes egen uppfödde Kyle som blev BIM och därmed tog titeln svensk vinnare 2010. Grattis!

När man långt innan sitter och går igenom almanackan och försöker få tillvaron att gå ihop så tycker man att man kan fylla dagarna till ända. Det ordnar sig, vi är ändå snart lediga, resonerar man när man plitar ner än det ena än det andra sida upp och sida ner i almanackan. Och helgen som varit har varit ett skräckexempel på det. I fredags slutade jag 12.30, härligt kan man tycka. Ja om jag hade fått åkt hem och i lugn och ro slängt mej i solen för att bara njuta. Men nej vi hade stoppat in ett discokalas(dottern fyllde 8 år) med start kl 17.00 på fredagen. Så det var bara att förbereda för det. Sen invaderades trädgården av 16 unga damer. De höll ut i nästan 3 timmar (och så även Otto som tycte det var jättemysigt med grillade hamburgare och kli bakom öronen). När barnen åkte så rullade mor, far och farmor in. Det blev sent med god mat och vin och trevligt sällskap. Lördag förmiddag var det sen dags för kafferep med vuxenfirande av dottern. Detta avlöpte utan problem, svärmor hade bakat goda småkakor och mamma en god tårtbotten som vi gjort iordning på fredagkvällen. På lördageftermiddagen rullade mor, far och farmor norrut igen och på vägen så släppte de av dottern hos farfar och farmor för hon skulle på cirkus med farmor, och maken släppte de av på after ski. Ja det var after ski trots årstiden. Själv somnade jag.

Senare på eftermiddagen så åkte Otto och jag ner på stan för att hämta maken och titta på Å-racet de hade som avslutning på after skin. Väl hemma igen så var det dags för att tvätta och föna Otto eftersom jag tyckte att jag hade tid med en utställning denna helg också, det var ju faktiskt lite tomt där på söndagen.

När Otto var fluffig och fin så var det dags för mej att bli fluffig och fin  också. För just det vi var ju bortbjudna på fest också (den hängde ihop med after skin och å-racet). Kom hem halv två på natten och gick sen upp vid 7.00 för att hinna ge Otto en rejäl promenad innan värmen kom. Sen drog vi in till Norrköping på utställning. Jag kände mej rejält trött och sliten och undrade vad jag höll på med egentligen. Men det var värt det. Otto blev bästa hane med CACIB och knep även BIR:et. Yeeaahh!!!! Tyvärr blev det inget5 timmar senare när vi gick in i BIG finalen. Han kinkade nåt enormt. Men han rörde sig jättefint när vi sprang i allafall. Fast jag fick inte ta i honom och ställa upp honom utan han vände rumpan mot domaren hela tiden. Jag förstår honom att han är trött. Det är jag med, och uppenbarligen dottern också som somnade kl 17.00 med tv-dosan i handen.

God natt!

Det har varit hopptävling. Ja inte för otto. Utan dottern har ridit sin första hopptävling. Brukar jag vara nervös inför hundutställningar så är det inget mot detta. Sov uruselt i rädsla att missa att gå upp i tid. Vi skulle ju hinna till stallet för att borsta, putsa, kratsa och knoppa. Vi hann i tid, ja vi var till och med först på plats.

Och tävlingen ja den gick galant. Det var något som dottern gärna provade på igen. Medans pappan högt och ljudligt talade om att han minsann inte tänker köra runt med häst och trailer på tävlingar. Vi får väl se om några år när dottern blinkar med sina blå och lindar pappan runt fingret.

Här är dottern med Ferdinand.

Efter det platta fallet i Helsingfors i december så muttrade jag något om att aldrig mer ställa ut Otto. Senare ändrade jag mej till att inte före maj. Så 1 maj anmälde jag oss till en utställning i Danmark. Jag, dottern och Otto tog tåget till Malmö valborgsmässoafton och tog in på hotell. Lördag morgon blev vi upphämtade av Sussie (kennel fashion star) och hennes Jamie. Vi knölade in Otto i ena halvan av buren (i den andra satt en am akita tik). Jamies podengo Engla var den som hade det allra bäst på resan (se bild nedan).

Det var en väldigt trevlig utställning i Hilleröd några mil norr om Köpenhamn. Otto skötte sig jättebra, och var med på noterna hela tiden. Men det räckte tyvärr inte. Han fick omdömet Very Good (iochförsig bra men ) hade han fått excellent så hade det varit ännu bättre och han hade gått vidare och haft chansen att dansk champion.

Men vi hade en trevlig helg både jag och dottern tillsammans, samt en trevlig utflykt med Sussie, Jamie och Engla.

Och jodå det gick jättebra att åka tåg med Otto.

Engla hade det varmt och skönt på resan.

Medans vi andra fick kämpa mot ömsom regn, blåst och ibland kom solen.

När maken drog igång garderobsrenovering så tyckte undertecknad att det  var en bra idé att riva ut lilltoan uppepå samtidigt. Tyckte inte maken till att börja med, men dottern som fick dra på sej arbetshandskarna och riva kakel och golv tyckte det var kanon. Det gick så fort att jag inte hann få en före bild. Men det var inte vackert. Väldigt mycket 90-tal och grönt. Nu är det en fröjd att få nattkissa. Se själva.

Jag formligen älskar det här golvet. Hade ångest när jag köte det för att det var så dyrt. För tänk om det inte skulle bli bra. Men vilken tur att det blev det.

Jag gillar också vårt val av svart tross som taklist. Och vårt lilla lilla handfat. Det är så pluttigt.

När första vårsolen kom så var jag bara tvungen att piffa lite på min glasveranda, och tur var väl det för sen har solen "lyst" med sin frånvaro. hahaha vad vitsig jag var.

Otto kliver aldrig upp i möblerna (ja utom sängen då när han ska mysa på morgonen), och det är så skönt. Vår äldsta hund var precis tvärtom, när han lyckades ta sig upp i soffan så lämnade han den inte på 13 år.

Men ack vad man blir lurad ibland. Jag ertappade min lille juvel när han trodde att han var ensam hemma. han blev nog lika snopen han.

Jisses vad smuts ( ja rent av skit) det kan samlas i ett hus. Av någon anledning så drar det i röjartarmen fram på vårkanten. Jag bara väntar på att vädret ska vara lite längre ihållande varmt än vad det är nu, så jag kan tvätta soff och fotöljklädslar och hänga ut det på tork så det luktar så där fräscht inne. I väntan på det så har vi rivit ut hela "kattvinden" på ena sidan av huset. Det blir ju en perfekt klädgarderob om vi bara................ Så ut med all gammal bråte därifrån. Hittade saker jag inte visste jag hade. Rensa rensa rensa! Loppishögen växer sig allt större, och soptunnan får visa hur mycket han kan svälja. Varför spara gamla spanska och franska böcker från gymnasiet. Att jag hade 25 poäng av 37 möjliga på ett franskprov. Spännande. Konstaterade oxå att jag tydligen var kär den 15 maj 1991. Min käre man konstaterade att det inte var i honom iallafall. Jag undrar vem det var. Det framgick inte utav klottret. Lite nostalgi är det ju trots allt. Men allt har ett pris. Priset för mer förvaring och fräschare tillvaro är att göra sig av med allt onödigt. Känns lite lättare faktiskt.

Samtidigt som nu vindsprojektet är igångdraget så passade jag på att riva ut lilltoan uppepå. Så nu lever vi i ett kaos på övervåningen. Men snart får jag sätta igång och tvätta och putsa och skrubba. Och vilken vacker lilltoa vi kommer att få.

Jag återkommer när jag hittat tillbaka till ordningen och det doftar vårfräscht här hemma. Och då med bilder . Nu får ni hålla tillgodo med kåseri.

Hej då