Har förgäves väntat på solsken för att fota fågelhuset, men nu ger jag upp. Det får bli som det blir. Jag har snickrat det nästan alldeles själv. Maken fick hjälpa mej med taket.

Jag gillar grodor. Ett härligt djur, och tur är väl det. Det är nog inte en slump att Grodan Boll föddes inte långt härifrån med tanke på mängden grodor vi har omkring oss.

Här är en liten goding som klättrar på dotterns arm.

    Min gulliga "spottgroda" i loppisbaljan.  

I slutet på juni så var vi ju på tjejsemester och tittade bl a på Lotta på Liseberg. Så här glada damer var det med oss då.

Som jag nämnde tidigare så var vi ju och köpte en ny säng till dottern. Vad bra uttryckte maken, då kan vi ju sälja hennes gamla. Men icke sa frun i huset. Den står numera på verandan och inbjuder till lite avkoppling eller till och med en tupplur. Har passat jättebra under sommarens värme.

Tyckte att min loppisfyndade emaljskylt passade perfekt.  

Vad har jag hunnit ägna mej åt sen sist då. Jo jag och dotterna har varit uppe hos mormor och morfar en sväng till för att kolla till nyopererade morfar. Dottern har varit på semester men farmor, farfar, faster och kusin vitamin. 4 dagar helt barnfritt. Det kändes jättekonstigt eftersom vi bara ber om barnvakt om vi ska på fest eller dyl. Annars gör vi det mesta tillsammans som familj. Men oj vad saker blev gjorda här hemma. Ett jättefint fågelhus snickrade vi (ska visa bild så fort vi satt upp det) en fin bänk snickrade vi till dottern och var och köpte ny säng till henne. Sen hann jag ju med att pyssla lite här hemma med.

Vi har varit på västkustsemester i husvagn också. Skummeslövstrand med underbara stranddagar. Sen lite utflykter också. Gjorde ett skojigt fynd i Ängelholm i en butik.

Spiran som syns på bilden är fyndet från Ängelholm. Tavlan är ett loppisfynd. Plåtskåpet som spiran står på är ett gammalt elskåp jag räddat från en förrådsstädning.

Det underbara havet, och min underbara hund som tycker det högsta nöjet med att doppa sig är att man "får" böka i sanden efteråt.

Dottern och Otto som smyger bland morfars och mormors vinbärsbuskar. Ja mumin är ju med som vanligt. Det är nog världens mest beresta mumintroll (och älskade).         

Härom kvällen skulle min make ut till en gammal bekant och fixa med ngt. De äger en golden retriever tik så jag tänkte att jag tar med mej Otto och rastar honom där. Ombyte förnöjer och det är alltid trevligt med lite sällskap. Jo då de hade gott om svängar att gå, och sällskap fick jag med. Moria (golden tiken ) sprang ut och skällde lite på Otto i bagaget innan jag tog ut honom, men Otto han bara tutade och pratade ( så som akitor kan ). Han var ju överlycklig med lite sällskap, men Moria tordes knappt titta på honom. Och råkade Otto titta på henne så skrek hon i högan sky. Mot slutet av promenaden så tordes faktiskt Moria smyga fram och lukta lite på Otto. Då vågade inte han titta på henne ifall hon skulle börja skrika igen. Hon gjorde också några lekinviter, men när Otto fattade det och var med på noterna så sprang hon skrikandes iväg igen.

När Otto fått vila upp sig efter promenaden så fick han komma in i trädgården. Jag kopplade loss honom men då visste stackarn inte vad han skulle göra. När han gick ner på gräsmattan blev han utskälld. Han kom tillbaka till mej och ställde sig vid mina ben och tittade med bedjande ögon "hjälp mej matte". Jag följde med honom ner på gräsmattan så han blev lite modigare. Då vågade han hänga på Moria i hennes snabba fart runt om på gräsmattan, men tröttnade snart eftersom han aldrig hann ifatt henne och hon bara skällde på honom. Det blev snabbt roligare att pinka på alla nya buskar istället.

Tjejer?! Vad ska de vara bra till undrar Otto.

Jag hade tydligen i våras sått frön av vallmo. De höll på att åka upp som ogräs först, men sen hejdade jag mej. Vilken tur. För de blev ju jättevackra. Tvåfärgade och liksom fjädriga. Men när jag skulle fota en utav blommorna så var det någon som var lite sugen.

Titta vad man kan hitta när man går i skogen. Trots denna hetta och torka. Gott gottigottgott.