Otto var med husse på Strömsholm igår för en check up, eftersom det var 4 veckor sedan han opererades. Röntgen visade att allt läker som det ska. Lite dåligt musklad bak tyckte de. Undrar vad det kan bero på?! Men allt går som det ska, han håller sej inom det normala. Skönt!

Tydligen så hade han en röd varningstriangel i sin journal. förstår inte det. Hade väl gett dem lite att bita i under sina dagar däruppe. That´s my boy!

Mycket har hänt under det gångna året. Både positivt och negativt. Efter en lång och sträng vinter kom våren någon gång i april. Vad skönt det var att äntligen få stoppa undan alla täckjackor o dyl. Vi ägnade mycket tid åt att skjutsa dottern till olika aktiviteter i stallet. Tävlingar i både hopp och dressyr, eller bara "kompishäng". Handbollen och golfen tog också sin beskärda del. Så när sommaren kom var det HÄRLIGT. Jag spenderade en hel vecka själv hos mina föräldrar, ja Otto var ju med så klart. Sen anslöt make och dotter för midsommarfirande, för att vi sedan drog på vår tjejsemester till London. Ljuvliga sommardagar. Kunde man få ha det så här bra. Nej, tydligen inte. Vårt lilla golvbyte vi skulle göra lite snabbt på ngr dagar, resulterade i en totalsanerad husgrund och ett helt nyrenoverat rum. Jag fick min efterlängtade matsal. Dock blev det lite mer jobb än vi räknat med.

  Men det bleb ju bra till slut. Tavlorna har jag faktiskt gjort själv.

På semestern var vi sen och besökte en vän och två små valpar hennes hund fått två veckor tidigare. Vilka godingar! Vi blev erbjudna att ta en på foder. Ja vad säjer man?! Jo vi skulle gärna göra det. Tänk dotterns lycka. Säj den lycka som varar för evigt. Ottos tassar krånglade allt mer under sommaren och många prover togs, och han hade ont. Vi valde då att tyvärr tacka nej till valpen. Usch vilken skurk man känner sej mot sitt barn som sett fram emot en valp så mycket. Självklart förstod hon att Ottos hälsa måste går först. Och det finns andra husdjur här hemma att trösta sej med.

  Ebba vår dvärgpapegoja älskar att duscha, och gärna med sällskap!

Turerna omkring Ottos tassar har varit oändliga under hela sommaren, hösten och vintern men ingen har trots alla olika prover kommit fram vad som orsakar problemen. Just som vi i stort sett bestämt oss för att det nog blir en livslång cortisonmedicinering så går korsbandet av på Ottostackaren. Slut med cortisonanvändandet, och fram för alla tassbölder. 3 veckor fick vi vänta på en operationstid på Strömsholm där de använder TPLO-metoden. Så nu ser Otto ut så här.

      Han mår efter alla omständigheter väldigt bra, och är vid gott mod. De två dagar han var hemmifrån var det VÄLDIGT tomt, och man visste inte riktigt vad man skulle sysselsätta sej med. Men dottern hade ideér.

  Jisses vad lena och mjuka vi blev sen!

Men allt har inte bara varit elände. Vi har ju faktiskt fått ett nytt snyggt rum, Otto har fått ett "nytt" ben, och jag har faktiskt också fått en ny soffa. Den hann komma 2 dagar innan jul. Vi trodde först att den gått sönder i transporten då lastbilen kört i diket på vägen till affären. Men där hade vi tur! Jag är så nöjd med den!

  Ja med lite annat också här hemma är jag nöjd med. På hyllan under spegeln står en vacker skål på fot som jag fick  ifödelsedagspresent av min mor, far och farmor.

    Av min dotter fick jag också en underbar present som jag måste visa avslutningsvis.

  Hon har gjort pallen själv i träslöjden. Vilken skapare!

God fortsättning till er alla!